Ett klick leder till startsidan.

 

Styrelsen 2008


fr v David Lunde, Gunnel Ekvall, Ann Fröjdman, Anders Geidemark, Agneta Björs,
Daniel Sköld, Iris Norlin, Anders Pers, Gunnel Tartu, Margaretha Juhlin och Inger Eriksson.
Ej med på bilden: Gunnel Nordqvist och Göran Westman

Carl Johan Perssons världsur


Fredagen den 16 mars 2007 samlades barnbarn med respektive och barnbarnsbarn till C. J. Persson, uppfinnare och anställd på Bulten i Hallstahammar i början på förra seklet. Släkten överlämnade denna eftermiddag till Svedvi Berg hembygdsförening sin farfar/morfars märkliga klocka som syns på bilden.
I Bult-pressen, tidning för anställda inom Bultkoncernen, fanns följande artikel att läsa i september 1959:

”Bultare tillverkade världsur
Vid en basar, anordnad av Bultfabrikens Arbetareförening i Bultlokalen år 1915, återfanns bland alla ”nöjen” såsom pilkastning, peka rätt, metdamm för barnen osv, en attraktion, ny för den basaren. Bakom en presenning visades för en avgift av 10 öre en klocka, inte en vanlig klocka utan en mycket ovanlig. Detta ur var tillverkat av dåvarande maskinist C. J. Persson vid Bultens kraftstation. ”Världsuret” visade förutom tiden även vad klockan var i andra länder samt datum, veckodag och år. Överst på uret fanns en jordglob, som gick att ett varv runt en stålkula föreställande solen. Globen rörde sig naturligtvis ett varv runt ”solen” på ett år. Vår drabant månen saknades inte heller på uret. Den gick sin bana runt jordgloben på tjugonio dygn och därmed kunde man kontrollera månens ny och nedan.
Vidare var det en karta föreställande zodiakeln med alla stjärnbilder tydligt inritade. Detta för att också naturtroget kunna avläsa i vilken stjärnbild jorden befann sig i. Med lätthet kunde man avläsa höst- och vårdagjämningen på klockan. Allt detta gick automatiskt med fjäderverk.

Det var för oss barn, som stod och tittade på, spännande, medan C.J. Persson förevisade sitt verk. Han pratade hela tiden om hur klockan fungerade, om planeter och stjärnhimmel. Detta var något som vi tidigare aldrig hört och som kom oss att få en liten inblick i det stora universum, som omger oss. Persson tillverkade även en klocka som var märklig så till vida att urverket är placerat i timvisaren. På detta sätt håller klockan tiden rätt genom sin gång.
För dessa sinnrikt konstruerade ur fick C.J. Persson hedersdiplom vid en industri- och hantverksutställning i Västerås år 1929, en utmärkelse som han var mycket stolt över.

C.J. Persson, som var född vid Garphytte bruk år 1867, kom till Hallstahammar 1891 och till Bulten 1906.
Av de ”uppfinningar” och förbättringar, som C.J. Persson på sin tid gjorde vid Bulten, finns fortfarande detaljer kvar, som tjänstgör ännu i dag. De långa nattskiftena vid kraftstationen gjorde väl att det fanns gott om tid att tänka och begrunda saker och ting. Men det var inte bara ”trevligt” med en nyhet som kom från C.J. Persson. Han ”införde” t. ex. ringklockor på avdelningarna, vid arbetets början, middag och arbetets slut. Det hade tidigare ej funnits någon bestämd signal. De anställda gick var och en efter sin klocka. Nu fick ingen gå ifrån avdelningarna, förrän ringklockan centralt ringt från en knapp vid porten. Detta nya ”påfund”, som det sades, var ej populärt från de anställdas sida, vilket C.J. Persson fick höra mer än en gång.”

Klockan finns idag att beskåda i Mekanikushuset på Skantzen. Efter ca 100 år är klockan i mycket gott skick och i stort sett allt fungerar fortfarande.

Svedvi Berg hembygdsförening framför ett stort tack till C.J. Perssons efterlevande och kommer att vårda dyrgripen ömt!

Leif Iwarsson
Ordförande

Carl E. Petterssons godisautomat

 

En alldeles speciell attraktion kommer att visas för första gången den 5 maj 2007!
Det är en gammal godisautomat som fanns utanför Carl E. Petterssons huvudaffär i Tomtebo under 40-50-talen. Automaten har 44 fack med godis för 25 öre och 22 fack med godis för 10 öre. 25-öringar kan köpas för 5kr/st och i facken finns idag godis för ungefär denna summa. 10-öringar kan köpas för 2 eller 3 kr/st o man får då godis för ca motsvarande belopp.
Vår anställde Leif Bergström har reparerat godisautomaten under vintern, så alla glas är isatta igen och belysning finns i varje ruta.

Automaten är uppställd i Kanalmuseet.

När Carl E. Petterssons gamla filialbutik skulle rivas för Lidl-bygget för något år sen, erbjöds Hembygdsföreningen att ta hand om automaten. Det var Yvon Pettersson, hyresgäst i huset sen många år, som tagit sig an en del gamla saker som fanns förvarade på vinden. Yvon berättar att han mycket väl minns automaten i Tomtebo:

- När jag var grabb fanns inte så många nöjen i Hallsta, säger Yvon. Det var bio o sen godisautomaten vid Calles. Det fanns också en automat vid konditoriet Kringlan, som låg mellan Sko-Karlssons affär och bensin-o taxistationen. Den tror jag var gul, men mindre än Calle Petterssons. Mitt emot bensinsinmacken fanns ju också Hultins kiosk, där man kunde handla för någon 25-öring ibland. Nya konditoriet fanns ju också bredvid Calle Pettersson affär. Så minns jag att på trottoaren framför Calle Petterssons affär stod Josef Grandell på kvällarna o sålde korv. Framåt nattkröken rullade han in korvståndet bakom affären. Det var innan Grandell flyttade över gatan med sin korvkiosk till Knektbacken.

Men bäst var Calle Pettersson godisautomat! Det blir en fröjd att besöka Kanalmuseet den 5 maj och återuppleva gamla minnen, slutar Yvon!

Järnhandeln i Hallstahammar

Hallstahammars centrum var fram till mitten av 1900-talet beläget efter Köpmangatan vid Knektbacken.
Gatan har sedan bytt namn ett antal gånger. En tid fick den gamla gatan heta Nygatan. Nu heter den emellertid Skolgatan.

Omkring 1908 startade en köpman Arvid Sörlin järnhandel i lokaler på Köpmangatan.
1910 övertogs rörelsen av Lars Malcolm Alenius.
1922 flyttade Alenius sin järnaffär till ett större, nyuppfört hus i karolinerstil efter samma gata. De äldre lokalerna övertogs av skomagasinet Oscaria.
Lars Malcolm Alenius avled 1928 vid 56 års ålder och hans maka Svea övertog driften av företaget.
Fru Svea Alenius hade järnhandeln kvar till 1949. Hon var då 65 år.

Köpmannen Fred Askmo övertog järnhandeln 1949 och drev den i 30 år fram till 1979.
Tre anställda, Sven Foxell, Silje Jarefalk och Olle Tilja övertog 1979 Fred Askmos järnhandel.

1986 brann den intilliggande lagerlokalen. Branden blev den tändande gnistan till nybygget vid Hammartorget.
I slutet av maj 1987 påbörjades arbetet och då först med rivning av den gamla godtemplarlokalen.
Redan den 29 november samma år invigdes den nya affären. Man hade då också gjort en fusion med Järncentralen på Parkgatan, en järnhandel från 1950- talet

Trion, Sven,Silje och Olle, drev järnhandeln i 20 år.
Den första augusti 1999 övertogs den av nuvarande ägaren Thomas Svensson.

Hallstahammar i december 2003
Sammanställt av Kurt Larsson


Järnhandel 1922 - 1987


Den rivna godtemplarlokalen

 

    Svedvi Berg hembygdsförening   |   Skantzen 734 40 Hallstahammar   |   Tel. 0220-174 09   |  info.svedviberg.se